I wanna know what love is, I know you can show me

Jag har kommit på vilken som är den absolut bästa skivan .För tillfället. Kanske för alltid. Absolute Rock ballades Anthems. Alla de bästa rockballaderna samlade på en skiva. Jag som bara ÄÄÄÄÄÄlskar rockballader.

De bästa:

Europe- Carrie
Scorpions- Still loving you
Extreme- More than words
3 doors down- Here without you
The Calling- Wherever you will go
Poison- Every rose has it's thorn
Foreigner- I wanna know what love is
Scorpions- Winds of change
Mr Big- To be with you
Takida- Curley sue

Sen så är jag så glad för imorgon är vi lediga och jaf får tillbringa hela dagen med min älskling! <3

Give me more of these Louboutins...

Vad är egentligen ett par Louboutinpumps..? Förfärligt högklackade, hälskadors-orsakande, sviiindyra och...alldeles...alldeles...UNDERBARA.

Min helg i punkter:

• Fredag: Tjejkväll med tacos och tårta
• Lördag: Maskerad
• Sova hos Alex
• Mysmysa med Alex
• Träna
• Äta god mat
• Sova riktigt gött
• Sex and the city

Imorgon är det Fredag! Kram kram

Fyrklöver = Tur?

Man säger ju att det betyder tur om man hittar ett fyrklöver. Fyra vänner, betyder det också tur? Det verkar som att det tidigare tursamma 3- talet håller på att försvinna för att ersättas av den ståtliga och jämna fyran. Ta tillexempel ett band. Sångare, gittarist, basist och trummis. En klassisk fyra. Men det är något särskilt när det kommer till fyra tjejkompisar. Ta bokserien "Systrar i jeans". Den handlar om de fyra vännerna Carmen, Lena, Bridget och Tibby. Dem är osklijaktiga och är som systrar för varandra. I serien får man följa dem från 15 årsåldern upp till 19-20. Dem delar nästan allt. Samma sak är det med "Sex and the City", fyra medelålders kvinnor som är som systrar och som delar allt med varann, ungefär detsamma är det i "Desperate housewives".Om man nu jämför dessa tre "tjejkompisgrupper" så är det inte mycket som skiljer dem åt, förutom åldersskillnaden. Dessa tre gäng har många gemensamma nämnare när det kommer till personlighet och vilken plats man har i gruppen.

Carmen- den mest "normala" av de alla ,precis som- Carrie i SATC, skulle kanske även där nämna Susan i Desperate housewives.

Lena- den blyga och "fina flickan", detsamma som- Charlotte och Bree

Bridget- Den vågade, den sexuellt utmanande tjejen- Samantha, där även Gabrielle passar in

Tibby- Den lite pessimistiska och "antiromantik" tjejen, såsom- Miranda och lite som...Lynette

Dem är dessutom likadana till utseendet. Lena liksom Charlotte är båda lite mystiska och mörkhåriga. Bridget och Samantha är båda blonda och galna, förutom Gabrielle då som är mörkhårig. ;P

Många gemensamma nämnare med andra ord. Så jag undrar... Tar fyrtalet över? Utifrån egen erfarenhet vet jag att ett ojämnt antal tjejkompisar oftast leder till att någon blir utanför eller till tjafs och skitsnack. Då antar jag att det är bättre med en jämn siffra. Visst är det jättebra att ha killkompisar men vi tjejer kan behöva våra tjejkompisar ibland. Nån som inte suckar så fort man öppnar munnen och säger "Gucci- skor" eller som faktiskt klagar om man har på sig en riktigt ful tröja utan att tänka på det själv. Eller bara för att skvallra lite. Om allt möjligt. Shoppa lite. Fika lite. Ett fyrtaligt tjejgäng vore inte helt fel. Det kanske ger tur. Eller åtminstånde lite perspektiv på saker och ting. Så är man inte född med ett fyrklöver är det väll bara att fixa en tjejmiddag. För jag tror på min fyrklöversteori :) Det var min tanke idag!

Kram från en Mimmi som antagligen är lik både Carrie och Charlotte till sättet, men som är mer lik Bridget till utseéndet, förutom längden då förståss, jag tänkte mer på håret.

Prada

Idag har jag mest softat. Pluggat svenska, gick lite bättre idag iallafall. :) Har sedan kollat runt en massa på tradera, hittade en skitsnygg Prada- väska som jag har budat på, hoppas jag vinner ;) Jaja, nu ska jag äta lite för jag är hungrig.

Puss å kram, ses på stán! :)

Spex and the City ;)

Nya året börjar bra! :) Gick upp runt 10- tiden i morse. Åkte till torö för att rida med Emilia. Det var jäääääättekaaaallt ute idag! Så ska man rida runt ören i den kylan. Men mysigt var det, väret var fint och hästarna var pigga och glada. Efteråt var vi jättefrusna så vi gick hem till Emilia och drack te och tittade på film. Myspys :) Åkte sedan hem, käkade middag och försökte plugga lite svenska, men det gick åt skogen för min inspiration till att plugga försvann ifrån mig samtidigt som jullovet kom till mig. Eftersom jag fortfarande frös så in i h- vete så tappade jag upp ett bad, la i en rosoljebadbomb, tände några ljus och tänkte att jag skulle ha spakväll. Mmm... Bastade också och mös så nu är mina ben lena som sammet och jag luktar lika fräsht som en nyponros ;P haha.

Mamma har bakat en cheesecake med lime och jordgubbar som jag tänkte hugga in på lite senare tillsammans med "Sex and the City", som jag för närvarande har blivit lite beroende av. Jag vet inte om det är kombinationen av Quinnokraft, Manhattan, sex, snygga skor och kläder i överflöd som gör programmet så härligt underhållande eller om jag har drabbats av SATC-sjukan som alla andra tjejer i detta avlånga land verkar ha drabbats av ;P Hursomhelst så ska jag ha en myskväll med mig själv. Jag har även drabbats av shoppingsjukan, IGEN. Seriöst. Shoppaoholic av högsta grad. Det liksom kommer och går i vågor. Jag vill köpa ALLT. Skor, kläder, smycken, väskor... Nååågon får tvinga mig att se på A- ekonomi eller Ishockey eller nåt om jag ska ha mina pengar kvar. För jag är på tok för lättpåverkad. Men...SATC in my <3

Nu ska jag måla mina naglar rosa.

Puss

Mimmi

År 2008

För att sammanfatta det hela så har år 2008 varit ett av de bästa åren som jag har levat. Jag har under året utvecklats som person på många olika sätt och vis. Att jag har blivit bättre inom musik och fått mer självförtroende på scen och när det gäller att skriva, kanske mina egna sånger, har inte kommit som en överaskning eftersom jag trodde på utveckling när jag började estet. Men att ha kommit längre ger mer inspiration till framtiden och vad jag vill göra. Att jag har fått tillbringa hela året med Alexander har gjort mig till en bättre människa på många sätt. Han har det där naturliga lugnet som alltid lugnar mig. Jag är alltid uppe i varv och stressar hit och dit, men han får mig att ibland stanna upp, se på det jag har och vara nöjd med mig själv och livet i sin helhet. När jag sitter och skriver detta är det mörkt ute och halvmånen ser på mig genom fönstret. Till mina öron svävar tonerna av "Steve Earl" ackompanjerat med pappas gitarrspelande. Mitt rum ser som vanligt ut som ett bombnedslag och sängen är obäddad. Det är som det alltid har varit. Förutom att allt är annorlunda. I mitt rum har jag saker som alltid kommer att få mig att minnas år 2008. På mitt nattduksbord sitter en liten vit nallebjörn som jag har döpt till "Nikodemus", honom fick jag av Alex på allahjärtansdag. Över honom hänger en röd ros som jag fick av Emilia på samma dag. I fönstret hänger ett helt fång med röda roser, 10 st, torkade, som jag fick av Alex på vår årsdag den 27 november, tillsammans med ett halsband. På min garderobsdörr hänger en planch av Celiné Dion som påminner mig om koncerten jag var på i somras. Sedan har jag förståss TV:en jag fick nu på julafton. Ett antal foton, vykort, foton på Alex,på djur, och gratulationskort hänger på min spegel. Men även en sådan simpel sak som en tom vanljcolaburk står i min hylla och representerar högtidligt en trevlig dag inne i stan med vännerna.

Enkla saker och minnen kan väva ihop en människas vardag till något alldeles speciellt. Man kan upptäcka nya saker, lära känna nya människor eller bara köpa en ny bok som man fastnar för.

Jag kan minnas fler år, om än långt ifrån alla, som har varit lika bra som detta år, fast på andra, helt annorlunda sätt. Året då jag fick min kanin Molle, då var jag 7 år gammal. Jag älskade verkligen det lilla djuret. Sedan när jag blev skötare på min älsklingshäst, Ludde, när jag var 10 år gammal. Det året jag sjöng inför publik för första gången...Jag minns även alla lyckliga somrar på Gotland och utlandsresor jag och min familj har gjort. Men jag kommer även ihåg de dåliga åren.

Fast egentligen borde jag inte säga de "dåliga", för de åren representerar ju ändå och bevisar kärlek för det som tidigare varit bra. Som när Molle dog. Eller när Ludde dog. När andra tragedier, vänners tragedier , gjorde vardagen svårare att uthärda. Men om vi bara hade bra stunder i livet skulle vi inte kunna skilja på det som är bra från det som är dåligt. Då skulle vi sluta uppskatta det vi har när vi har det. För hur svårt någonting än känns så vet man innerst inne att det kommer bättre tider. År 2008 har varit ett praktexempel på det. Året blev precis som jag hade förutspått. Det har haft sina upp och nedgångar. Men flest uppgångar. Jag hoppas att detta år, 2009 kommer att bli minst lika bra.

Mina nyårslöften är att ta tillvara på de männsikor och de stunder man älskar medan man har dem. Att uppskatta. Att tro på förbättring och andra chanser. Att inte gräva ned sig i tankar i onödan. Ge de som behöver en kram.

Be composed- be ease with me...

Not till the sun excludes you do I exclude you,

Not till thewaters refuse to glisten for you

and the leaves to rustle for you, do my

word refuse to glisten and rustle for you.